Mitt namn är cancer

Såg på filmen Yrrol igår. här kommer ett långt citat ur filmen jag tyckte var väldigt bra:

" Åh, hej. Mitt namn är cancer. Stör jag? Ja, det gör jag nästan alltid...på något sätt.
Ja nästan i alla fall. Jag måste berätta, jag kommer just från en gammal kvinna. Och hon var mycket vacker...och lugn, som om hon skulle ha väntat på mig. Hennes hem var stilla hon hade t o m bäddat. Satt med händerna i knät när jag kom och log. Man såg att hennes ögon hade sett vad de behövde se. Hon hade en mycket mild blick och hennes händer de var så spröda som vackert mejslade fågelvingar. och hon rörde dem så försiktigt över kroppen när hon märkte att jag hade kommit.som om hon ville hälsa på mig, tala om att hon inte var rädd. Men det , det är ovanligt.
Oftast blir ni ju skräckslagna när jag kommer.
Det är klart det, ni blir ju plötsligt medvetna om den naturligaste sak i världen. Att livet är utmätt. Hela er tillvaro ställs plötsligt på sin spets, där den egentligen alltid borde vara.
Jag menar, ni lever ju alla bara en tumör från döden trots allt. Och ändå så jagar ni genom livet. som om ni var rädda att ni inte skulle hinna dö. Men det hinner ni, det lovar jag.
Men...hinner ni leva?
Ni får förlåta mig, men ni verkar så vilsna ibland. Som om ni inte visste vad det är ni saknar så förtvivlat. Tills jag knackar på. Då blir livet plötsligt väldigt viktigt, varenda sekund ska tas tillvara, ett andetag är ett himmelrike, varje soluppgång är unik. Och alla futtiga småsaker som varit så viktiga betyder plötsligt ingenting. Som om jag hade öppnat en dörr till livet. Varför har ni inte öppnat den själva?
Ja ibland knackar jag på lite för tidigt, det vet jag. Men det borde ju vara en väckarklocka för er andra. Och ibland drar jag mig tillbaka, självmant, och ger er en stund till. Och det glömmer ni aldrig. Egentligen skulle jag kanske sätta mig en stund hos er alla där ute. bara för att få se vad som händer. Jag skulle kanske göra er en tjänst...vem vet."

på den öppna slätten där springer jag fri
kom och ta mig om du kan
och om du fångar mig får du hålla min hand

på dom öppna vidderna där kan jag vara mig själv
kom och ta mig om du kan
och om du fångar mig får du hålla min hand

I den varma solen vill jag ligga
kom och ta mig om du kan
och om du fångar mig får du hålla min hand

I det djupa havet vill jag simma
kom och ta mig om du kan
och om du fångar mig får du hålla mig varm

I den blåa skyn vill jag flyga
kom och ta mig om du kan
och när du fångar mig får du kalla dig min man

I want to scream
and maybe cry
Cause you are allways on my mind
My love is true
But i dont have a clue
What to do
So i write to you:

For every day we are apart
I keep you safetly in my heart

om du går ut på en strand
i nåt annat vackert land
kanske du med möda hör
hur ett par vågor bildar en kör
om du sedan hör ett skratt
har du funnit dig en skatt
en vacker flicka utan kläder
går hon så i alla väder?
undrar du men snart du ser
att hon mot dig vackert ler
hon tar dig med på upptäcksfärd
för denna tjej är faktiskt lärd
hon kan allt om kärlek, se
för hon är din egna magiska fe
denna gudinna har ett slott
där hennes folk bor jätteflott
fester har dom varje kväll
med mycket dunder brak och smäll
om du kommer dit nån gång
så lyssna då till landets sång
den sång som handlar om ljus och om kärlek
och snart du finner att livet inte är en lek
man spelar inte med andras känslor
man orsakar inte varandra sår
istället var bara öppen och glad
för se vänskap och kärlek är sköra som blad

Du är taggen i mitt hjärta!

Jag låg och tänkte i min ensamhet på din kärlek till mig och vad den gör med mig. Kom fram till att den är som en tagg med hullingar som borrar sig djupare in i mitt hjärta. Den förgiftar mig och gör mig till en annan människa. På ett bra sätt. Du förändrar mig som människa. Jag är gladare och livet känns lättare fast vi båda två har mycket som är jobbigt att hantera för tillfället.