försöker kika lite närmare på mitt liv. Hur mår jag egentligen?
Vad vill jag förändra. Vad vill jag med mitt liv i helhet och just nu.
Alla tankar bara spinner runt som demoner i min hjärna. Gamla spöken kommer och går.
Hur uppfattar folk mig? Hur tror jag att andra uppfattar mig?
Hur uppfattar jag mig själv?
Är det någorlunda lika?
Det där såret som skapas av taggen som tidigare grävt sig djupare och djupare in i mitt hjärta är nu helt varigt och vill ut.
Vill jag stöta bort dig? Varför? Är jag rädd?
Eller har jag helt enkelt andra värderingar nu. Är det som det känns att jag håller på att förändras?
Kan jag inte bara få vara samma gamla vanliga jag?
Mitt hjärta säger en sak och hjärnan en annan.
Varje fråga föder flera svar som ger ännu mer frågor.
Bara ett stort virrvarr. Tror det är dags att hälsa på kuratorn igen. Va hemskt det låter. Men jag kan för en gångs skull inte reda ut mina problem själv och det stör mig!
Jag har alltid klarat mig själv. Stått på egna ben. Oberoende av någon annan.
Och så du då...Kommer där och ser så jävla snygg ut och är så himla trevlig. River mitt skydd som om det inte ens fanns där. Fast det är inte dig jag är arg på. Det är mig själv. Att jag låter mig påverkas. Och jag blir förvirrad av hur jag reagerar. Det skrämmer mig också.
Du skrämmer mig. Jag vill ha tillbaka tryggheten du tog från mig. Eller som jag släppte.
Jag vet inte hur det ligger till. Jag önskar att jag aldrig träffat dig. Och jag önskar att jag inte hade denna analytiska förmåga.
Dagens låt:
http://www.youtube.com/watch?v=ztc4V3ttlso
tisdagen den 24:e februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

de är väl alltid bra att reflektera över vad man vill med sitt liv.. när man tror sig hitta en lösning så får man arbeta sig mot den till man hittar någon bättre plan eller tills man själv förändras och vill ha något annat..
SvaraRaderamen viktigast är att man är egoistisk och tänker på sig själv i första hand, de är du som ska leva ditt liv och du som ska trivas med det!
sen, andra människor är inblandade ja... lite de som är tjusningen med livet oxå, att vara beroende av någon och att denne är beroende tillbaka.. men de ska vara en relation byggd på respekt.. man måste ha en förståelse för varandra..
efter allt ja varit med om de senaste året så är ja beredd att säga att kärlek inte alltid är de viktigaste..
jag tycker om dig vännen! ja försöker inte påverka dig att ta några beslut.. dom måste du själv fatta då de är ditt liv.. ja hoppas bara att du känner att du kan prata med mig.. ja vet att ja varit oanträffbar den senaste tiden, men de betyder inte att jag inte bryr mig.. de gör jag!!
vi ses snart och då får du rå om mig nån vecka.. ;) tycker om dig min vän!!! //maggan