inte lätt att ta sig ur bälte när man hänger upp och ner

insåg att det var ett tag sen jag skrev ner mina tankar här så det är väl dags igen nu då.

Träffade Johan hemma i Lycksele innan jag skulle söderut på min praktik. Kändes pirrigt och nervöst först men fick senare en känsla av att "komma hem". Men jag ville inte riktigt släppa in honom i mitt liv som förr. Känslan jag hade var att när han åkt hem så var det över igen. Då låser han in sig i sig själv och hör inte av sig på jättelänge. Jag var 100 % säker på detta. Men se va fel man kan ha. Snacka om förvirrad men ändå glad jag blev när ja fick sms ett par dagar senare :D:D

Praktiken började. Jag är nu inne på vecka 4/6
Praktiken fungerar bra. Känner mig lite utnyttjad och jag får ingen större förståelse för att jag måste hinna med skolarbetena också. Stora rapporten skulle vara inlämnad i fredags. Har jag lämnat in den? Nä. jag har börjat skriva lite grann. Men nu i helgen då jag tänkte sätta mig och göra klart allt så kom det annat i vägen :P

I söndags när jag skjutsat Johan till Bispgården och var på väg mot Timrå igen så körde jag åt helvete med bilen. Voltade typ 20 meter ner i en slänt. Bilen landade på taket.
Det är några saker jag är oerhört tacksam över
1. Att jag inte hade hundarna med i bilen
2. Att jag hade tillräckligt med batteri i telefon
3. Att jag inte körde 10 km fortare
4. Att min älskling var bredvid mig hela tiden sen.
5. Att min älsklings familj och vänner ställer upp fast dom inte ens känner mig

Mycket som hänt på sista tiden men jag ser ändå ljust på framtiden. Jag är så kär så jag tror jag spricker. Och snart är skolan slut :D